Delirium

Ok folks. Nu är jag åter här. Skulle vilja blogga så mycket men mina dygn har inte så många timmar som jag faktiskt skulle önska. Att börja plugga igen är faktiskt jobbigare än vad man kan tro. Det du!

Och visst är det väl sjukt hur man beter sig för att imponera på nya folk i sin omgivning. Eller imponera är väl kanske fel ord. Men anpassa sig helt enkelt. Man visar upp sidor som man inte ens visste att man hade. Jag säger inte att jag är falsk. Bara mångsidig. Och anpassningsbar. På ett bra sätt. Det får mig att må bra. Predikningar undanbedes.

Såg ett avsnitt av "Du är vad du äter" idag. Och visst var hon tjock. Lite väl stor rumpa kanske. För att få barn och må bra om inte annat. Men alltså den maten hon tvingades äta...? Henne frukostdrink (med en hel citron, ingefära, linfröolja och massa annan jävla SKIT) framkallade kväljningar. Och hon fick aldrig någonsin unna sig något utan det var strikt med grönsaker och äckliga linser. Jag trodde viktminskning skulle vara kul, kännas bra. Inte få en att vilja gråta. Hur tjock man än är. Så resonerar jag. Sådetså.

Och nu ska krypa till sängs. Imorgon är en ny dag. Nämligen. Natti!