Delirium

Okej. Vart ska jag börja?

Jag har varit och tränat min hund en snabbis idag. Det gick ok. Hon har börjat vänja sig vid A och O nu. Kul. Känns bra. Det ger mig en gnutta hopp. Men imorgon väntar kursen. Den ger mig inte mycket hopp. Fast jag försöker inte tänka på det. Klart att jag ska klara det här.

Någonting helt annat:

Nyhet 1: Hur sjukt är det inte när en pojke på tolv bast begår självmord? Min syster är tolv. Man lär ju behöva pressas sjukt långt för att ens komma på den tanken i den åldern. Och när man redan hade det jobbigt innan, vad är det då för medicin som får en att vilja ta steget? Sånt får mig att må dåligt.

Nyhet 2: Och hur jävla livrädd skulle man inte bli om man hittade en livslevande orm utanför toadörren? Jag hade ju inte trott att det var ett skämt direkt. Hennes barn måste ju vara hemska eftersom hon förutsatte det. Sånna saker skämtar man inte om! Och no way att jag hade rört den. Även om jag hade petat på den med en pinne hundra gånger och insett att den var av gummi. Aldrig. Än mindre dödat den, kanske. Fast ringa polisen låter vettigt. Ormfobi? Svar ja.

Nyhet 3: Tompas och Katies unge har äntligen anlänt. Och frågetecknena angående förlossningen med no screaming och ätande av restmoderkaka återstår.
Leave it. Låt ungen va.